|
1) Mjällby AIF började försäsongen med 3 raka segrar utan att ens släppa till ett mål. Nu senast fick Ni på nöten av Öster i Tipshallen i Växjö. Berätta kort om dessa matcher och hur planeringen inför 2005 fortskrider.
Mjällby har inte mött särskilt bra lag förutom Öster då, som kanske är bland de bättre i Sverige på konstgräs (matchen spelades i Tipshallen på konstgräs). Mjällby har i år trots att man mött sämre motstånd visat upp ett lovande spel. Både försvar, mittfält och anfall är förstärkta och det ser mycket lovande ut. Man siktar på att vara bland de 20 bästa i Sverige vilket det finns goda förutsättningar att klara av.
2. Ni har en för oss stockholmare en inte helt obekant tränare i Sören Cratz. Kan du berätta vad han har tillfört klubben och vad du tror han kommer att betyda för laget i år och eventuellt i framtiden?
Sören har tillfört stabilitet och professionalitet. Han har även fått laget till att uppträda på ett bra sätt gentemot motståndare och domare. Tidigare har Mjällby tränats att Hasse Larsson och Peter Antoine som var bra som tränare. Men under deras perioder som tränare drabbades laget mycket mer av varningar än idag.
3) Ni har inte gjort några direkt spektakulära värvningar i år även om Ni hämtat ett par spelare med allsvensk rutin från bl.a. Helsingborgs IF. MAIF har således i stort sett samma trupp som Ni i fjol hade i Division 2 och Ni har dessutom drabbats av en del skador och sjukdomar i Er redan tunna trupp. Vad har man för ambioner i årets Superetta?
Att vara bland de 20 bästa i Sverige.
De spelare som tillkommit är mycket bra. Marcus Lindberg från HIF har spelat någon A-landskamp och Tobias Johansson från samma lag är också mycket duktig. Dessa två spelare har tillfört allsvensk rutin. Marcus är en mycket duktig mittback medan Tobias är en målfarlig mittfältare. De har givetvis gått rakt in i truppen och funnit sig väl tillrätta i laget.
Dessutom har Simon Sjöfors kommit åter efter en kort sejour i Norge där han gjorde en massa mål. Simon har tidigare visat sig vara en ledare och en stor ansvarstagare. Att han velat tillbaka till Mjällby (trots succen i Norge) visar en hel del på stämningen i laget. Forwarden Ola Holgersson från Växjö vet jag inte så mycket om och kanske kan han överraska positivt. Sedan finns det kanske en och annan ung spelare som kan träda fram i år. Kanske kommer målfarlige Fredrik Olsson att få sitt stora genombrott. Philip Jonasson, som av olika anledningar inte fått så mycket speltid tidigare, kan med sin snabbhet säkert spela sig in i laget.
Apropå skador och sjukdomar är alla på väg tillbaka utom Jonas Andersson (SM-guld i bagaget från Hammarby). Jonas måste genomgå en operation och väntas vara borta hela vårsäsongen.
4) Mjällby har bara spelat allsvenskt i tre säsonger men har ofta legat i divisionen just under. I början av 2000-talet var först en straffsparksläggning från Allsvenskan (kval mot Häcken 2000) innan man som favorit till seriesegern 2001 räddade sig kvar i Superettan med nöd och näppe, och
för att åre eftert (också som favorittippad) komma sist och bli degraderade till divison 2 (trots att topptränare som Thern och Linderoth förutspått serieseger innan säsongen!). Vad var det som hände under dessa två åren och hur jobbar klubben vidare för att ånyo få spela i svenska fotbollens finrum?
1999 var Mjällby ytterst nära Allsvenskan men förlorade mot Häcken i sista omgången.
2000 blev det kval mot Häcken och under förlängningen hade Häckens målvakt Joakim Olsson oerhörd tur när han fredande målet med den yttersta delen av en utsträckt tå. Sedan vann Häcken straffsparksläggningen och knep den allsvenska platsen.
2001 var det åter kval men denna gång mot Norrköping. Mjällby vann hemma med två mål mot ett medan Peking vann borta med 3-1. På Idrottsparken fick Mjällby i matchens slutskede en straff bortdömd av Anders Frisk. Denna situation bedömdes av i stort sett alla som såg matchen som en solklar straffspark (bensax på Mjällbys Christian Augustsson) men domare Frisk var förmodligen inte helt frisk denna match och friade till Norrköpings stora glädje.
2002 var man åter seriefavoriter men allt gick rakt år skogen. Frågan är bara varför det blev som det blev. Det är nästan som om det var besvikelsen över att inte ha gått upp till Allsvenskan åren innan som helt tog musten ut laget och man brakade rakt igenom hela serien.
2003. Ny för året var guldtränaren Sören Cratz som direkt förde Mjällby till seger i division två södra Götaland så att man fick kvala mot GAIS. Det blev två jämna matcher där Mjällby spelade bäst men inte hade någon kyla och tyvärr släppte in enkla mål. GAIS tog platsen till Superettan.
2004 vann man återigen division två södra Götaland och fick nu kvala mot Husqvarna FF. Mjällby vann båda matcherna med sammanlagt 9-3 och det blev världens glädjescener på Strandvallen då Mjällby tagit tillbaka sin plats i eliten.
Mjällby har behållit de viktigaste spelarna trots att man legat två i år i division två, intresset för klubben har varit på topp hela tiden och stödet från supportrarna har varit stort.
5) Mjällby AIF har som sagt varit uppe i Allsvenskan men det är ändå många i fotbollssverige som inte har speciellt goda kunskaper om klubben (många vet säkert inte att när vi senast möttes för nästan exakt 20 år sedan, så var det Mjällby som gick segrande ur striden). Kan du berätta lite kort om de finaste ögonblicken i klubbens historia och milstolparna som vi alla borde känna till?
Mjällby bildades 1939 genom en sammanslagning av två listerföreningar. Man började spela i div. 2 västra Blekinge.
Starten på Mjällbys frammarch i den svenska elitfotbollen började 1976 då man rusade rakt igenom division tre och kvalade till tvåan. Man gick upp och var i eliten för första gången.
1979 vann man division 2 Södra vilket ledde till att man 1980 spelade sin första säsong i Allsvenskan. Detta är fotbollshistoria. Tyvärr gick det inte längre fullt så bra som tidigare. Under sommaren leasade man superproffset Frank Worthington från Birmingham FC. Worthington blev publikfavorit direkt. Legendariskt är hans svar på frågan vilken är den bästa klubb han varit i. – Hanöhus Night Club.
Under hösten värvades Anders Linderoth från Marseille. Men han blev skadad och inget fanns att göra för att rädda kvar laget i Allsvenskan. Noterbart är att Sven-Bertil Andersson, Mr Mjällby kallad, blev utsedd till Sveriges bästa spelare i Expressens getingliga och matchens lirare i Dagens Nyheter.
1982 gjorde man det igen ! Upp i Allsvenskan efter kvalseger mot Åtvidabergs FF. Kvalhjälte blev målvakten Leif Persson som i kvalet fick tre straffar emot sig och klarade två. I sista bortamatchen chockade han alla genom att klättra upp och ställa sig på målställningen under slutminuten.
1983 spelade man alltså åter i Allsvenskan och efter tre omgångar ledde man faktiskt. Sen gick det mindre bra. I sista omgången, mot Malmö FF, gällde det att vinna eller försvinna. Mjällby hade säkrat kontraktet efter det att Bosse Andersson klippt in en kanonfrispark. Men MFF, och Thomas Sunesson, kvitterade med 46 sekunder kvar. (Se tidigare – saker som får en Maifare att se rött).
1984 kvalade man mot Örebro och vann med totalt 4-0. Detta ledde till Mjällbys, så långt, sista sejour i Allsvenskan 1985. Efter en runda med vinst i en serie toppmatcher (bland annat 0-1 mot AIK på Råsunda) ramlade man åter ut.
Sedan var man ett mål ifrån allsvenskan 1988 då Halmstad knep seriesegern i sista omgången.
1990-talet har varit både upp och ner. I slutet på 1990-talet har man fått fram flera egna talanger som bidrog till att man åter bankade på dörren till Allsvenskan, bland andra Christian ”Chippen” Wilhelmsson, Mattias Asper, Patrik ”Bagarn” Rosengren, Marcus Ekenberg, Johan Svensson, Jonas Andersson, Tobias Linderoth med flera, med flera…
Idag får man väl räkna ”Chippen” som Mjällbys mest kända export. Men redan 1950 var en viss Allan Lysell ytterst nära att bli Mjällbys första proffs i utlandet. Allan som var sjöman spelade fotboll för Mjällby när han var hemma på Lister. Till sjöss fanns andra serier och det var under en match i England som Allan Lysell imponerade så pass att han blev erbjuden ett proffskontrakt med West Hartlepool. Han nappade dock inte utan fortsatte sin bana till sjöss.
Mjällbys meste målgörare genom tiderna är en en annan Lysell, Allans bror Ruben.
6) Det är sedan några år väldigt populärt att tala om publik, årskort och läktarstämning inom svensk fotboll. En titt i historieboken förkunnar att Ni på 2000-talet haft c.a. 2-3000 åskådare i snitt på Era matcher. Hur förväntar du dig att uppslutningen blir i år och kan du ge oss liten bild av hur supporterkulturen fungerar i Mjällby?
Mjällby har alltid haft en ganska bra publiktillströmning på sina matcher. På senare år har intresset ökat och publiksnittet har varit mycket bra jämfört med de flesta andra lag i de serier Mjällby spelat i. Nu har man varit två år i division två och då försvinner naturligtvis mycket av publiken men det är i alla fall mycket positivt att Mjällby var det lag som drog med publik av alla lag i Sverige i division 2 under 2004. Under 2003 var det bara GAIS som lockade mer publik. En sak som varit positiv med division två har varit närheten till bortamatcherna vilket har medfört att stora supporterskaror har följt laget även på bortaplan. Detta är tyvärr lite svårare i Superettan då det dessvärre inte finns så många lag från södern då det bara är Mjällby, Trelleborg och Öster som ligger i södra Sverige (norr om Växjö betraktar vi som Norrland).
Laget har en supporterklubb som heter ”Sillastrybarna”. Jag vet inte riktigt hur många medlemmar denna klubb har men man är mycket aktiv och anordnar resor till bortamatcherna (som sagt är det större avstånd i år så frågan är hur det blir med den saken). Sillastrybarna bidrar mycket starkt till en bra stämning på Strandvallen.
När det gäller publiksnitt i år får jag tippa på någonstans runt 2500-3000 personer. Vi har en sittplatsläktare på Strandvallen som rymmer 1200 sittande åskådare och förmodligen kommer samtliga platser vara slutsålda till i stort sett varje match.
För de som inte varit på Strandvallen rekommenderas ni att åka dit. Det är en mycket fin och trevlig arena (utan löparbanor) som ligger ett stenkast från stranden.
7) Vilka lag blir topp 3 och vilka lag åker ur S1 2005 och var hamnar Mjällby AIF resp. AIK (om inte på någon av de tidigare nämnda platserna)?
Topp tre blir Mjällby (!), Norrköping och AIK eller möjligen Öster eller GAIS.
Tycker inte att AIK anno 2004 var särskilt bra och för att ligga i toppen av Superettan bör man nog ha vässat laget något. Det är inte bara till hur enkelt som helst spela hem denna serie då man kommer från Allsvenskan. Särskilt inte 2005 års variant – den bästa hittills? Norrköping har nu spelat två år i Superettan och det hade man förmodligen inte räknat med från början.
I botten tror jag att Boden, Falkenberg och Väsby hamnar.
Övrigt
1990 flyttade Per Harrysson till AIK. Och 1997 var det Mattias Aspers tur. Har vi haft fler gemensamma
spelare? (Nej, men läs mer om Mjällby och det två ovan nämnda
spelare på AIK.se under presentationen av våra S1 motståndare -
reds anm.)
Tackar
för de intressanta svaren. Vi önskar MAIF lycka till i serien 2005.
Av
Jesper Florén, ExilGnagare.com i samarbete med
AIK.se
|
